Skolors ökade deltagande i Erasmus+programmet är ett led i formandet av ett europeiskt utbildningsområde senast 2025. Trots att möjligheterna att nyttja programmet har ökat med åren är det fortfarande relativt få som deltar i programmet sett till hur många som potentiellt skulle kunna dra nytta av det.
En viktig faktor för ett ökat deltagande i Erasmus+ handlar om att bygga kapacitet i organisationen för att arbeta med internationalisering. Men vad innebär det och hur kan högre kapacitet åstadkommas?
BE+projektet erbjuder ett praktiskt tillvägagångssätt för kapacitetsbygge, där begreppet förstås som en kontinuerlig process i vilken skolan ses som en lärandeorganisation i ständig utveckling.
Forskare har studerat dessa frågor i decennier och en av dessa, A. Kaplan, har identifierat ett antal element som har inspirerat det tillvägagångssätt som förelås här och i projektet BE+.
Själva begreppet kapacitetsuppbyggnad, liksom många metodverktyg som i dag används i samband med utveckling och förvaltning av EU-projekt, härstammar från området internationellt utvecklingssamarbete.
De flesta metoder lägger stor vikt vid de immateriella värdena för att bygga kapacitet, så som en gemensam vision av skolan och inställningen till organisationen som en lärandeorganisation. Det anses ha större betydelse för att bygga kapacitet i en organisation än mer konkreta aspekter såsom vilka aktiviteter som planerar och tillgängliga resurser. Av vikt är också synen på kapacitetsuppbyggnad som ett pågående arbete som ständigt utvecklas och behöver anpassas till varje skolas specifika sammanhang och bakgrund.
Självutvärderingsprocessen bygger på fyra steg:
FYLL I FRÅGEFORMULÄRET
Det första steget består i att få en bild av organisationens nuläge i relation till internationellt arbete. Frågeformuläret har tagits fram som ett stöd i denna kartläggning. För att bäst återspegla den nuvarande situationen, det vill säga skolans verkliga kapacitet, rekommenderar vi att frågeformuläret sprids och fylls i av så många som möjligt bland skolans personal.
Syftet med frågeformuläret är att ge återkoppling om kvaliteten på de internationella aktiviteter som eventuellt görs i idag och kring skolans nuvarande kapacitet inom ramen för Erasmus+-samarbeten.
Syftet är inte i första hand att utvärdera skolan i detta avseende utan snarare att identifiera och tänka kring de faktorer som är viktiga för att lyckas med skolans internationalisering.
Deltagarna som fyller i frågeformuläret får en automatiskt genererad feedback baserat på sina svar. Denna feeback är tänkt att användas som underlag underlag i nästa steg av kartläggningsprocessen.
ORGANISERA DEN FÖRSTA FOKUSGRUPPEN
Organisera den första fokusgruppen där resultaten från självskattningsfrågorna presenteras kortfattat. Mötet syftar i att lyfta alla åsikter som framkommit från de som besvarat självskattningsenkäten och enas om en gemensam nulägesbild.
Deltagarna i fokusgruppen kan med fördel representera olika professioner (lärare, adminstratörer, skolledare) för att få med så många perspektiv som möjligt. Att mixa personal som har tjänstgjort länge i skolan med nyanställda kan också bidra positivt till denna mix och bidra till att skapa en mer hållbar strategi.
ORGANISERA DEN ANDRA FOKUSGRUPPEN
Det tredje steget består i att organisera ett andra fokusgruppsmöte. Till skillnad från den första träffen syftar fokusgrupp nr 2 till att generera idéer och tankar kring hur skolan vill organisera och genomföra det internationella arbetet i praktiken. Det är en fördel om samma deltagare i den första fokusgruppen också deltar i den andra.
För en mer initierad diskussion är det fördelaktigt att sätta sig in mer i vad Erasmusprogrammet har att erbjuda. Här kan man kan man med fördel ta del av de videor som tagits fram i detta projektet och/eller annat material som beskriver programmet.
MOT EN INTERNATIONELL STRATEGI
De tidigare stegen har varit viktiga milstolpar i att skatta skolans nuläge avseende internationellt arbete. Det fjärde och sista steget består i att utveckla ett internationellt strategidokument för skolan. Dokumentet ska visa på nuläget och lägga grunden för framtida internationella aktiviteter.
Att utveckla internationell kapacitet på skolnivå genom den process som föreslås här inbegriper inte bara att engagera olika professioner i en diskussion utan också att med diskussionerna som grund ta fram riktlinjer som stöttar i det fortsatta arbetet på både kort och lång sikt. En strategisk plan hjälper skolan att prioritera, identifiera processer och roller och utforma aktiviteter som överensstämmer med prioriterade och konkreta mål.
Internationellt utvecklingsarbetet tar i allmänhet längre tid att utveckla och genomföra än utvecklingsarbete som endast har en lokal förankring. Ett inriktningsdokument är därför särskilt viktigt för att säkerställa att internationalisering är en integrerad del av skolans verksamhet över tid. Det finns inget standardiserat format för hur ett sådant ska skrivas men nedan bifogas ett exempel från en av skolorna som deltagit i BE+ projektet som inspiration.
“Starten var spännande och utmanande: det var första gången vi hade en fokusgrupp, skolorna är inte vana vid att reflektera över sig själva… men det är viktigt, eftersom vi måste veta vilken riktning vi vill följa om vi vill uppnå långsiktiga resultat i den europeiska dimensionen!”
Building capacity for Erasmus + in school education
Europeiska Kommissionens stöd åt framställningen av detta dokument utgör inte ett godkännande av dess innehåll, vilket endast återspeglar upphovsmännens åsikter, och Kommissionen kan inte hållas ansvarigt för någon användning av informationen i det.
©SERN 2023
